När vi satt i bilen från Glasgow frågade Amanda om Margaret möjligen hade något husdjur. Nja, vi vet inte! svarade vi så döm om hennes förvåning och lycka när det visade sig att Max hade flyttat in hos vår värd!




Vet inte riktigt hur gamal han var men han var fortfarande en valp. Kändes om inte annat på hans vassa tänder...




Min Hårding och Max ! Otroligt att alla hundar bara älskar honom... känner mig en smula brädad ibland... ;)
I slutet av vår vistelse lugnade Max ner sig och det kändes som vi blev accepterade i hans lilla flock. Måste ringa och höra om han inte saknar oss liiiiite iallafall...